Vila

I tre veckor ska Asterix, Dippan och Leffe vila. De går ute dygnet runt och stortrivs. Asterix har kommit in i gänget på ett helt annat sätt än tidigare. De fnattar varandra och har det mysigt. Den här utsikten har de på kvällarna när solen går ner.

Yihaa

Idag har jag ridit lektion för Katta. Det gick jättebra. Jag ser fortfarande ut som en solstråle, jag kan inte sluta le.

Jag red ordentligt, använde skänklarna och sätet på ett sätt som jag inte gjort på mycket länge. Vi fick till fina framdelsvändningar, Asterix kan flytta sig undan skänkeln.

Helt plötsligt fattade jag galopp och det var jätteroligt, inte alls så skrämmande som jag tänkt mig. Jag galopperade frimodigt i båda varven och det var nära att jag lyfte handen i luften när vi for fram och skrek yihaa.

Det är första gången sen jag började rida igen som jag inte har haft "rädslan" som sällskap på ryggen.

Körning

I går var det jätteroligt på körkursen. Vi fick köra en ardenner som drog en stor fyrhjulig flakvagn. Med sex passagerare på flaket var det lite spännande att styra hästen på små skogsvägar. Jag är nöjd med min insats, och framförallt med instruktören Jenny. Hon är verkligen en duktig körinstruktör.

Det är häftigt med de stora hästarna, det är sån kraft när de drar vagnen uppför en backe eller vänder på en mycket liten plats. När ardennern Mistral gick i sitt favoritarbetstempo i trav började svansen svänga fram och tillbaka och hela bakdelen(som är stor)blev helt avslappnad. Man förstår verkligen att den här typen av hästar är gjorda för att arbeta länge i ett relativt makligt tempo.

Jag har fått blodad tand och längtar tills nästa onsdag då vi ska harva. Jag ska försöka komma ihåg kameran så jag kan visa hur det ser ut.

Körkurs

Jag har glömt berätta att jag har börjat på en nybörjarkurs i körning. Kursen håller Jenny Göransson på Kulturens Östarp. Första gången fick vi lära oss att sela på och vi tömkörde två nordsvenskar. Ikväll ska vi få testa att köra med vagn. Spännande.

Hästarna på Kulturens Östarp används i jordbruket så de plogar, harvar, drar stockar mm

Jag har tömkört Asterix på Jennys sätt och det gick riktigt bra. Nu ska jag bara försöka låna vagn och sele så jag kan börja träna så smått. Asterix kan ju en del, han är inkörd men jag kan ju ingenting, än så länge.

Jag har kommit upp igen

Min kompis Malin brukar säga att även om det inte alltid går bra för henne och hennes häst så är de alltid söta med matchande färger på tröja, lindor och schabrak, gärna rosa. Jag tog fasta på det och tänkte att jag och Asterix i alla fall skulle vara snygga även om jag inte vågade rida. Med svart tröja, svarta ridbyxor och mina nya ridhandskar i samma färg som Asterix så matchade vi verkligen varandra.

Det funkade för jag satt upp och började rida min lektion, det gick riktigt bra. Asterix och jag hakade på Roland och Dippan och lekte följa John. Vi gjorde allt fast lite sämre. Glad och nöjd med min insats tog Katta över och tränade bla galoppfattningar, framdelsvändningar och bakdelsvändningar Asterix förstod inte riktigt vad bakdelsvändningarna var till för men enligt Katta skulle det gå bra nästa gång, han behöver bara gå hem och tänka lite grann. Tror ni att Asterix går i hagen och funderar på hur han kan göra en snygg bakdelsvändning?

Toppen, nu är vi igång igen.

Hopphäst?

Jag har köpt ett par nya ridhandskar så nu måste jag försöka komma upp på Asterix igen. Imorgon har jag en träning inbokad och förhoppningsvis vågar jag testa lite grann. Vi får se.

Igår red Stina Asterix och jag är lite orolig :-) att hon försöker konvertera honom till hopphäst. Hon fick Asterix att gå frivilligt över en bom på marken, fantastiskt, tidigare har han inte gått över en liten pinne. Det är nog ganska långt till hoppning från en bom på marken och med tanke på att Stina också är dressyrryttare så kan jag nog vara ganska lugn.

Några bilder

Medan jag vilar mig i form är Stina snäll och rider Asterix. Här är några bilder.

Nytt bakslag

Nu är det kört igen. Vi skulle skritta ner till ridbanan men problemen började redan hemma på gården. Grannbondens bevattning av potatisåkern skrämde Dippan så hon ville inte gå ut från gården. Asterix tyckte att en vattenslang som låg på marken var läskig så han var inte pigg på att ta täten. Vi kom iväg men fick stanna innan vi red ut på vägen för det kom fyra motorcyklar. Jag och Asterix var lugna. Väl ute på vägen kom det en crossmotorcykel som knattrade otroligt mycket, killen körde sakta för att inte skrämma oss men plötsligt skrek Asterix till och sprang ut mitt i vägen. Jag blev rädd att jag inte skulle kunna stanna honom och att vi skulle skada motorcyklisten. Man hinner tänka mycket på några sekunder.

Jag fick stopp på Asterix men mitt självförtroende fick sig en ordentlig törn. Väl nere på banan gick Asterix ganska bra men jag var så rädd att jag tappade hållning och balans. Jag föll framåt i sadeln på traditionellt nybörjarvis och när jag inte satt ordentligt i traven så stannade Asterix.

På vägen hem gick det inte bättre, Dippan var ovanligt vild och istadig. Två småfåglar flög upp framför henne så hon for iväg och Asterix smällde ut benen. När det var några hundra meter kvar ville jag bara hoppa av. Genom att starkt sjunga en Afrikansk kampsång lyckades jag rida ända hem.

Nu känner jag mig ledsen och osäker om jag orkar börja om, jag kanske ska strunta i det och sluta rida.